Om man tittar på Anne Rosling Williams klassiska bild på Int Ch Raglan Regatta - Årets Skotte 1980 - och tittar ordentligt, så kan kan man inte undgå att fundera och dra slutsatser.





* Är det inte fantastiskt att typ och quality kunnat bevaras genom närmare tre decennier fram till senaste storvinnande tiken från samma kennel, Ch Raglan Royal Prospect Årets skotte 2002. Det är fem generationer championtikar OCH multivinnare i rakt nedstigande led.





* Och tittar man en gång till - finns det något motsvarade i dagens svenska ringar? Jo, det visades förvisso en hel del fint på WDS, men det mesta av det bästa var utländska hundar. Förhoppningsvis är skottebloggen ute och cyklar och det finns horder av fantastiska hundar som missats. Vore mycket tacksam för förslag och guide-line på vägen. Obs gärna också med foto, som kan användas å blogg för att illustrera. Mailadress finns på hemsidan, se till höger Länkar.

PS Medan jag ändå har ångan uppe... det var en sak till:

* Varför ställs det ut så få hundar av rasen skotsk terrier? Och inga valpar!

Vi har anmält min dotter Ingrids valp Raglan Reform Club till 5 utställningar i valpklass. Hittills alltid ensam... Nå, det är ju små alla-raser-omfattande utställningar på brukshundklubbar, normalt glada och fryntliga tillställningar och prima träning för en liten valp. Men i alla fall... Och SÅ var det Terrierklubben! Där skulle det väl bli andra bullar av? Tio skottar och EN valp - det är väl vi då... Vaffö ä dä på dette viset? Nu kan väl vän av ordning invända att det är väl inget att bekymra sig om; om skottevalpen visar sig och går och i allt övrigt ser hygglig ut, då det blir ju en behaglig resa och ingen besvärande konkurrens, så varför klaga? Jag kan faktiskt inte se det så. Det är TRÅKIGT! Tråkigt för oss som inte har några andra söta valpar att beundra och tävla mot, tråkigt för domaren som ingen har att jämföra med. Framför allt tråkigt för Viggo utan någon annan valp att titta på och sparra mot. Viggo måtte få en konstig uppfattning om utställningar; en stor öde plan med en ensam liten människa i som han ska in och hälsa på. Sen - poff! - så är det slut! Jo, det finns förvisso valp-BIS, men nutida arrangörer har tagit sig före att rationalisera det till något slags uppsamlings-heat med 40-50 valpar av alla storlekar. Meningsfullt? Knappast för en liten svart skottevalp... Den blir snart omkullsprungen av någon med långa ben och flashiga rörelser... Och det är väl rasbedömningen som är det spännade och intressanta, eller hur?

Vi tillhör den perverterade sortens utställare som råkar tycka att det är roligt med valputställningar - och bra träning. Men utan andra skottar blir det ju inte mycket till utställning eller ens träning.