Ännu en länk bakåt i kedjan av framstående tikar - Int Ch Raglan Regatta (Int Ch Raglan Rolls Royce - Raglan Rambling Rose).

Som titeln anger hade Regatta en strålande utställningskarriär:

* Årets Skotte 1980

* BIS 1980 Skåne, domare: Malcolm Lewis, England

* BIS 1981 Göteborg, domare: Jane Miller, England

* BIS 1981 Stockholm, domare Monika Knutsson-Hall

* BIM 1980 Stockholm, domare, Dorothy Standen, England

Regatta blev mor till tre championdöttrar, bl.a fina R. Rebecca. Regatta var via dottern R. Rififi, även mormor till Ch Raglan Raffle Ticket, som lämnade fantastiska 16 champions!

I AM Misanthropos, and hate mankind.
For thy part, I do wish thou wert a dog,
That I might love thee something.
Shakespeare

Ingrids valp Raglan Reform Club alias Viggo, har nu blivit 6 månader. Detta firades med en utflykt i västerled, träff med trevliga människor, titt på fina hundar, kort sagt - en underbar dag på landet. Ingrid bjöd mor på Frutti de mare å favoritrestaurant. Tack så mycket - jättegott! Det var lite svalt, så vi beslöt att för en gångs skull inte sitta ute. Viggo fick inte följa med in.
Det var tyst och lugnt på parkeringen, inget gläfs eller gny, trots att lille V aldrig svarit ensam i bilen förr.
När vi kom till bilen såg vi två öron som stack upp och två svarta pistolmynningar kikade över kanten, men ingenting var vandaliserat. Duktig kille! Resten av resan sa vi till varandra, i många refränger: Skotsk terrier, och särskild då Viggo, är nog den mest civiliserade och bästa hunden!

Miss Penn Bull (fortsättning).

Ibland får jag frågan hur skotten är "att göra något med". Frågeställningens underlinje är "duger den till något annat än sällskap och utställning?" Underförstått lydnad, agility, viltspår, vilket liksom anses anses lite förmer...










Frågan är inte ny; en god vän till mig hade en vacker och trevlig västgötaspetstik. Tiken skulle paras med en utvald hane. Hanhundsägare frågade efter meriter. Tikägaren: Ja, hon är champion... Hundägaren: Ja, men GÖR du inget med henne?










Alltså, jag har inget emot s k fältmeriter, har i yngre dar tävlat lydnad och bruks med liv och lust, är tom DM-mästare samt har ett DM-silver i sök...Vad jag inte gillar är när nyttighetsproven blir liksom ett egenintresse i sig.










Men MÅLET för verksamheten, vad är det? Rimligtvis måste det väl vara hundar av respektive ras som är så standardenliga som möjligt samt friska?










Att man ägnar sig åt olika aktiviter med sin hund, är som jag ser det, inte målet med engagemanget i rasen, utan just aktiviteter, vilka kan vara nöjsamma nog. Jag tror det är olyckligt om man börjar AVLA på lydnadsegenskaper inom raser som inte har dessa som ursprungliga. Jag hade en gång en liten pekingese som tyckte det vara roligt med flertalet moment i de lägre lydnadsklasserna. Men tävla med henne? Nej... Hon trodde dessa verksamheter var roliga lekar som matte uppfunnit enbart för att behaga henne. Så någon ovillkorlig lydnad kan det inte bli tal om i just en sådan ras. Jag tror att det förhåller sig ungefär likadant med skotten. Den har ju, precis som pekingesen (och västgötaspetsen!) ett helt annat ursprungsändamål. Skotten skulle (och skall) vara självständig och modig, det är inte egenskaper som stämmer på lydnadshunden.










Så här skriver Miss Betty Penn Bull ang Obedience i sin berömda bok om skotsk terrier: fortsättning på stycket ovan.... "On various occasions Scotties have competed successfully on obedience tests, but basically the breed are not ideal material for this field.




They are not servile in temperament and the repetitive excercises appear pointless and boring, and although when drilled into executing them they may perform them adequately, the enthusiasm which produces a top performer is generally lacking.




The Scottie likes to be the friend and equal of his human companion. He considers projects undertaken together should be entered into sensibly and with a purpose, and robot manoeuvres which achieve nothing in themselves do not appeal. So those who are interested in this area would probably do better to look elsewhere, while the Scottie will continue to offer his unique qualities in general behaviour and natural good manners."

Apropos Champion of Champions (förra inlägget). Här är 2005 års spektakulära upplaga och en skotsk terrier gick till historien som vinnare! S o Ital Ch JWW-03 EUW-04 Ch Raglan Roslin Williams blev CHAMPION OF CHAMPIONS 2005 på Grand Hotell i Stockholm på påskaftonens kväll. En fantastisk prestation!

Tänk att lille Viggo, som först bara var en glimt i ögat på blivande matte Ingrid inför Skottefederationens monter på Hund07, och precis nyfödd vid Champion of Champions, nu blivit stor och duktig kille och ser ut nästan som en riktig skotsk terrier... Så är Raglan Reform Club, som stjärngossen kom att heta, född på S:t Patric´s Day, bara det... Nu är Viggo ett halvår gammal, vad tiden går! Nog trodde vi att skottar är fina och trevliga hundar, men detta borstiga svarta nystan överträffade alla förväntningar. Vilken glädje det har varit med denna lilla skotte! Även för oss i familjen- runt-om-kring... Från första stund alltid glad och framåt, intelligent och lättlärd, inget krångel, trygg och fin. Viggo är social och snäll mot allt och alla, såväl folk som fä och uppför sig som en verklig skotsk gentleman - om än med glitter under ögonbrynen: "I´m up to something..."

Tack Dan för förtroendet!

Viggos Första Krets

Kände för att presentera en utomordentlig tik, varför inte den kanske finaste av dem alla? På så vis har vi gått hela laget runt av toppklassiga championtikar i rakt nedstigande led; Raglan Rebecca, Floreo Mistletoe, Raglan Royal Portrait och så nu, Royal Portraits mor, Raglan Royal Serenade, dotter till Ch Paddington Bear of Kennelgarth och Ch Floreo Mistletoe.



Royal Serenade var helt enkelt en fantastisk skottetik, underskön och med en otrolig utstrålning. Den som en gång sett henne, glömmer henne aldrig.




Hon tog sitt championat på tre raka utställningar, vann minst tre gruppvinster, samt Best in Show på SKK-utställning, blev Årets Terrier 1996 och naturligtvis också Årets Skotte. I aveln hade Royal Serenade en oerhörd betydelse. Hon fick tre kullar med sammanlagt nio valpar - minst sex av dessa blev champions. Och vilka champions!Genom sina vackra och formidabelt vinstrika ätteläggar kom Royal Serenade att dominera skottevärlden under hela 2000-talet, främst då i Norden och på kontinenten, och även i Ryssland. Man kan när som helst kasta en blick in i en ring med skotska terriers och lätt urskilja nutida efterföljare. Kvalitéerna som skvallrar som släktskapet är omisskännliga. Det är något med den vackra obrutna linjen från öronen, halsens stolta resning, de väl anlagda skuldrorna, den starka raka ryggen och svansen - käckt i topp!Vi skönhetsandar som idag njuter vackra välvässade skotska terriers med quality och den rätta skotteglöden, borde sända en tacksamhetens tanke till den som ligger bakom mesta.Kennel Raglans hemsida 2003: 28/12 dog en av kennelns vackraste och trevligaste skottar någonsin, Ch Raglan Royal Serenade. Saknaden efter henne är mycket stor!